Människans lust att springa långt

Article 5

Olika kulturer av människor har sprungit i flera årtusenden och att tävlingsspringa är verkligen ingen nyhet. Att springa tillsamman på särskilda dagar och kanske tävla mot varandra kunde vara ett fysiskt test, precis som det är idag, eller så kunde det ha en religiös innebörd. Löpning är sannerligen en stor del av människans kultur, såväl idag som historiskt sett.

Springande kulturer idag
Ett annat exempel på en springande kultur är de afrikanska folk som än idag jagar sina byten genom att springa ihjäl dem och jaktsekvenser som dessa kan pågå i flera dagar. Det ger en hint om hur otroligt uthållig den mänskliga varelsen kan vara. Även Amerika har kulturer som har löpning nära hjärtat. En av dessa är den mexikanska folkgruppen tarahumara, vilken beskrivs i den bästsäljande boken Born to run – jakten på löpnings själ av Christopher McDougall.

Antikens långlopp
Maraton härstammar från den antika världen där det till exempel hölls långdistanslopp till Zeus ära och den som kan sin mytologi vet att Zeus var den mäktigaste av alla de grekiska gudarna. Visserligen var distanserna under de olympiska spelen vid denna tid inte så långa som de är idag, då de längsta uppges ha varit 5 km. Detta till trots, så var löpning en idrott som gav stor ära och den som utnämndes till segrare under dessa tävlingar fick hjältestatus.

Löpning användes även av antikens soldater och ibland sprang de i full stridsmundering. Ett vanligt uppdrag var att vara budbärare och springa mellan olika styrkor eller orter. Att förflytta sig till fots på detta sätt var nämligen långt mycket bättre än till häst, då det inte gick att förbli osedd om budbäraren färdades till häst.