Article 4
Slaget vid Marathon är en viktig bit i maratonlöpningens historia. Det var år 490 f. Kr. som den grekiska byn Marathon var centret för en massiv attack. Perserna invaderade nämligen Grekland, som en del av de så kallade persiska krigen, och trots den ojämna fördelning av män så var det Grekland som gick som segrare ur denna strid. Historiker har uppskattat att perserna hade runt 
25000 – 30000 soldater att tillgå medan siffran för grekerna endast ska ha varit 11000. Dödssiffrorna uppges vara cirka 6400 perser och endast 192 greker, vilket till största delen ska ha berott på att grekerna var överlägsna i sin vapenteknologi.
När striden var över bestämde sig perserna för att segla mot Aten och försöka invadera staden. Grekerna sände då sina soldater mot Aten och eftersom mångas liv hängde på att de hann fram i tid så gick det undan. Lyckligt nog hann de fram i tid och på den vägen ska det ha varit, att Aten inte blev attackerad eftersom perserna vände om när de såg grekerna. Det är denna språngmarsch som har blivit dagens maraton, även om den dåtida sträckan har beräknats till att vara närmare 35 km istället för drygt 42 km.